Vid förra sekelskiftet bodde Grosshandlare Nils Berg och hans fru Hanna på Marholmen. Båda hade hjärtat på det rätta stället och ville hjälpa arbetande kvinnor till utbildning och vila, vilket bland annat resulterade i ett semesterhem och en folkutbildningskola. På ålderns höst skänkte de ön till Landsorganisationen för att föra traditionen vidare i samma anda. Sedan 1984 ägs ön av ett av LO’s förbund – Sveriges Kommunalarbetareförbund, i syfte att utveckla ön för att gynna medlemmarnas intressen.
Resan från att gå från en relativt anonym konferensanläggning som stängde på helgerna, till en välmående och ekonomiskt bärbar destination, har varit lång och genom åren har verksamheten successivt utvecklats och anpassats för att attrahera nya målgrupper – både inom privatsegmentet på helger och lov, men även en större bredd av konferenskunder. När pandemin kom var Marholmen perfekt positionerat med sina 40 nyrenoverade stugor med självhushåll på en marknad som krävde social distans.
På Marholmen finns idag 50 dubbelrum i det relativt nybyggda hotellet, 40 renoverade stugor med högt i tak, braskamin och bastu, sju villor av varierande storlekar, fem glampingtält, femton ställplatser, en restaurang, ett spa, fina konferensmöjligheter, historiska festlokaler, Badholmen med badtunnor och bastu och en lång rad aktiviteter – från Marholmens Mästare till lekplatser och badbryggor.
Alla delar fanns på plats, men det saknades en röd tråd som band ihop alla delarna av verksamheten – både fysiskt på plats och i marknadsföring och i den digital kommunikationen. Hela varumärket och känslan på ön upplevdes som spretigt och otydligt. Så hur får vi ihop alla delar så det upplevs som en helhet, både på plats och digitalt? Vad är Marholmens essens och kärna? Det är nu det roliga börjar!
Här nedan ser du några exempel på hur varumärket gestaltades både fysiskt på ön och digitalt när jag klev på mitt uppdrag i februari 2022. Varumärket saknade en röd tråd och gjorde inte Marholmen rättvisa.
